Musiken kommer aldrig tystna. Små svarta prickar, som kallas noter flätas samman till något vi inte kan ta på, men som vi alla blir berörda av. Vare sig vi vill eller inte. Men jag är rätt säker på att vi vill. Och att vi behöver.  Vi behöver det andrum av upplevelser, där hela vår kropp och vårt sinne får släppas loss. Kasta sig ut.
Bara vara. Uppleva. Och känna.
Glöm inte bort dig själv. Ge dig själv tid till att känna. Vad det är du egentligen vill och behöver. Sedan kan du fortsätta att bygga vidare. På det kanske svåraste jobbet av dem alla.
Dig själv.
Men samtidigt det allra viktigaste arbetet vi har och som vi bör vårda och värna om. Kom ihåg vem du var.
Håll fast vid den du vill vara. Och genom vibrationerna i musiken, låt dig själv beröras till just ditt syfte här i livet.

/Karin Åberg